Maroschka

En småbarnsförälders vardag

Lugn och ro...

Kategori: Allmänt

Jag längtar så hemskt efter lugn och ro nu.....det har varit så mycket på sistonde att jag nästan glömt bort att andas.  Naturligtvis ska det bli hur häftigt och mäktigt som helst att gifta sig men jag längtar så tills det är över. Jag längtar efter att få sitta i soffan på kvällen och bara vara...bara slötitta på TV och inte fundera, planera, få panik osv.
Nog för att vi kommer ha fullt upp med huset men det är helt annat...vi kan ta det i vår takt.

Jag längtar till allt är stilla lugnt.....

Kommentarer

  • marlene säger:

    säg till om du behöver hjälp med något! jag har sjukt mycket tid över..

    2009-11-05 | 16:25:35
  • Hanna säger:

    ...å där skickade Juni iväg en oklar kommentar. Jag menade bara att till råge på allt så har man en 1-åring som kräver sitt & det verkade inte någon förstå (någon = de som inte ens orkade hjälpa till med att köpa kaffe)



    Nä, vi har inte ens valt ut bröllopskorten än & vet du varför? Vi har bara velat lämna allting bakom oss just nu. Vi var så förbannat lessa p allt & folks ovilja att hjälpa till (förstå mig rätt, de människor vi HADE frågat & de som BORDE ha gjort nåt)



    Så mitt råd, försök att stressa ner redan nu så ni kan njuta av dagen men jag vet hur svårt det är. Förstå min besvikelse när sedan det inte ens blivit filmat som lovat & de tillfrågade som inte gjort ett skit KOM & KLAGADE det första de gjorde dagen efter?! Lägg även till att de ENDA vi hade kunnat räkna med som hjälp (samma folk som jag pratar allmänt om nu) förövrigt var nyktra men kunde inte ens hjälpa till att städa dagen efter! Inte ens erbjuda sig.



    Det första vi fick göra på söndagen var att checka ut från hotellet, ta emot Juni som morsfarsan själva förstått att de måste hämta från barnvakten tack & lov, gå i stan utan bil för att fördriva tid, vänta tills morsfarsan hämtat vår bil, sen ändå inte kunna köra eftersom vi druckit dan före, sen vänta till kl 14 då vi med jävulsk stress inte ens vetat hur lokalen sett ut eller vem som tagit hand om städet till kl 15. Tack & lov hade jag fina vänner som städat bort nästan allt när vi kom, annars hade vi gott fått göra det själva på 1 timme.



    Nä, räkna inte med hjälp från de självklara, det är allt jag säger. Alla vill vara med men inte en käft vill göra nåt, det är vår uppfattning. Jag vill inte låta bitter, men besviken blir man när man varit så stressad att man inte ens mitt sitt eget bröllop. Kvällen före gick jag inte ens att få kontakt med för jag stod bara & stirrade in i en vägg.



    Jag tycker inte att man som bröllopspar ska måsta städa undan festen det första man gör när man kliver upp dagen efter, det ska fanimej släkten göra! Detta var ju dock bara en av 40 besvikelser.



    Hoppas ni får det bättre än oss säger jag bara! :) Vi hade jättekul, men stressen förstör så mycket både innan & efter att man tappar så mycket at det viktiga.



    Nästa gång vi ska göra nåt ska vi då vara i Villis där jag vet att hjälp finns att få, that´s for sure!



    Är det något du behöver hjälp med, hundvakt, ölhämtning eller vadsomhelst så säg bara till - jag gör vadsomhelst för att få någon att stressa mindre än vad vi gjorde ;)

    2009-11-05 | 18:40:28
    Bloggadress: http://www.johannagronlund.com
  • Hanna säger:

    ...btw? Visst är väl kyrkan öppen för alla, är vi hemma så vill jag ju komma & se vigseln! Är de ok? (jag ska grina jättetyst, jag lovar)

    2009-11-06 | 11:42:16
    Bloggadress: http://www.johannagronlund.com
  • Evelina säger:



    Jepp, det blev en sån overall och jag tycker dom är hur bra som helst! :) Här är det ju fortfarande blött,regnigt och slaskigt men än inte blivit blöt om roompan. :)

    2009-11-08 | 10:07:55
    Bloggadress: http://evelinaalmqvist.blogspot.com
  • Hanna säger:

    Nervös?! Skojar du, vi hann knappt dit i tid heller så vi hade skitstressigt. Jag var så nervös (plus att jag verkligen inte gillar att vara i centrum) att jag inte minns nåt. Helt plötsligt konstaterar jag bara att jag står där framme, men jag vet inte hur jag hamnade där. Det var helt surrealistiskt! Jag tycker hela grejen var jobbig eftersom jag var så jävla nervös, inte gillar att vara i centrum & dessutom hade fullt upp med att hålla mig från gråt - vilket givetvis inte gick alls.



    Mitt tips! Hade vi haft tid så hade vi försökt stressa ner innan. Ett eller 2 glas champangne sägs göra susen & jag tror det stämmer - drick ett glas vin så värsta spänningarna släpper så känns det nog mycket lugnare :)



    Va kul! Är vi hemma så kommer jag & spanar, det ska bli så kul & du kommer att vara så vacker!

    2009-11-08 | 10:28:07
    Bloggadress: http://www.johannagronlund.com

Kommentera inlägget här: