Jakob kräks fortfarande och driver mig till vansinne då han istället för att kräkas i hinken ska upp o gå när han känner att det är på gång och sedan kräkas lite varstans i huset.
Samtidigt som jag ska springa efter honom och torka o skura och trösta så måste jag hålla trollet som har gråtit sedan kl 20 igårkväll. Hon är förmodligen gravt övertrött, ont i magen, hungrig och bara påverkad av febern som nu trots alvedon stigit till 40 grader.  Efter samtal återigen med sjukvårdsrådgivningen så bestämdes att hon sak få dubbla dosen alveon och fortsätter febern utan att sjunka och hon inte får ro i kroppen måste hon in på koll......
Just idag vet jag inte hur mycket mer jag orkar trots att det här ju liksom är som det ska vara, det är ju så här att ha flera barn...barn blir sjuka men det är fan tungt att själv sedan igårmorse kl 05 fixa allt. En del av er har sagt att M får lov att ta ledigt men med hans jobb så fungerar det inte liksom. Visst kan han men då han är den enda med sitt göra så blir så mycket annat och andra påverkade och ja...svårt att förklara. En sak är säker: Jag har alltid varit imponerade av ensamstående mammor men nu ser jag dom fan som superhjältar!!
De var så typiskt att en viss BVC-sköterska som redan brukar få mig att känna mig som en usel föräldre ringde mitt i en stund då allt vart för mycket och jag grät en skvätt medans jag torkade kräk med en gråtande Olivia bredvid mig. Nu knackar väl sociala snart på dörren för hon anser att jag inte fixar att ta hand om 2 barn.

Nästa bakslag blir väl att jag eller M blir sjuk inatt...