Jag tror Oliven äntligen har börjat uppskatta tutten på riktigt. Förut satt den bara fast när hon sov och om vi höll i den men nu sitter den längre o längre stunder. Jag ger mig aldrig hon ska ta tutten :)
Över huvudtaget så händer det massor just nu tycker jag. Mycket prat, fäkt och enorma försök att vända sig från rygg till mage. Det är så skönt när dom börjar bli större. Tänkte tillbaka idag att för bara någon månad sedan så var amningen så bökig. Den har alltid fungerat men den har varit bråkig och jobbig då hån tex åt, tappade greppet, åt, tappade greppet. Nu suger hon bara fast sig som en igel och äter så det sprutar ur öronen. Härligt!
Kräks ännu mer nu känns det som dck, jag blir så less att jag bara vill lägga mig ned och grina ibland. När man tagit på henne extra söta kläder, sånna man sparar tills dess man ska hälsa på någon ni vet ;) och man precis har knäppt sista knappet då det bara forsar ur henne kräk så bode hon och jag är sjöblöta.
Tack och lov så är det bara ca 2,5 vecka tills hon ska få smaka potatis och sedan kommer jag köra på om hon gillar det. Gör hon inte det så för vi vänta en stund. Jakob åt bara mat och välling då han var 7 månader. Då hade vi bytt ut varenda mål och jag slutade amma. Allt flöt på fantastiskt så jag hoppas på samma nu.