Idag tänker jag mycket...alldelens för mycket känner jag. Jag mår inte bra av det.
Jag tänker på Max och Sagas mamma...hur klarar hon det? Hur överlever hon?
Jag ser på Oprah som handlar om hur människor dör alldelens för tidigt och hur deras barn blir utan mamma/pappa. Jag vill inte dö ifrån mina barn. Jag blir så rädd och ledsen. Naturligtvis hellre jag än dom, men jag vill inte det får inte hända. Men dessa människor trodde säkert heller inte att något skulle bryta den totala lyckan. Dom anade nog aldrig att dom skulle dö i cancer. Det får inte hända!

Ännu värre, jag är också livrädd att mina barn ska drabbas av tex cancer. Hur klara man av att se dem sjuka? Tänk om det inte klarar det?! Det får inte hända!
Det är så otäckt att man aldrig vet och inget kangöra. Bara för att dom är friska NU så kanske dom ända drabbas om 2 år..det får inte hända!
Som sagt, jag tänker alldelens för mycket idag för det går ju inte gå runt och tänka på det viset...men vissa dagar blir så här och jag kommer ha en klump i magen ända tils i morgon...tänk om...huva!

Nu kommer snart min älskade Lillegris hem då ska vi kramas extra mycket och när Oliven vaknar ska jag pussa på henne tills hon somnar igen.
Jag skrev lite med Max o Sagas mamma på ett forum, jag för hennes hälsning vidare till alla er:
Krama era barn en gång extra ikväll från henne.